Kartinformation
Kulturhistorisk klassificering
Blått, grönt, gult, grått
Gamla stan
Klassificeringens användning
Lagstiftning
PBL kap. 8 13 §
PBL kap. 8 14 §
PBL kap. 8 17 §
Tidigare klassificeringskarta
Fornlämningar
Nationalstadsparken
Riksintressen
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Kulturhistorisk klassificering
Stadsmuseet i Stockholm ansvarar för att peka ut och definiera kulturhistoriskt värdefull bebyggelse i Stockholms stad. Klassificeringen grundas på de inventeringar Stadsmuseet kontinuerligt gjort sedan 1970-talet och omfattar bebyggelse uppförd före 1960 eller 1990. Ställningstagandet om stadens kulturhistoriska klassificering fattas av Stadsmuseets chef, stadsantikvarien, på delegation av kommunfullmäktige. Klassificering av stadens bebyggelse är ett pågående arbete och nya klassificeringar förs in på den digitala kartan. Motiveringar till nya klassificeringar finns på
Digitala Stadsmuseeet.
Tillbaka
Blått, grönt, gult, grått
Bebyggelserna har klassificerats i fyra kategorier med hänsyn till deras kulturhistoriska värde, på kartan markerade med olika färger. Fastigheter har givits den färg som motsvarar den mest värdefulla byggnaden eller byggnadsdelen inom fastigheten. För vissa stora fastigheter har färgmarkeringen begränsats till byggnaderna. Även broar och vissa anläggningar har klassificerats. För de fastigheter som ännu ej markerats med en färg på den digitala kartan, kan äldre klassificeringar finnas. Kontakta Stadsmuseet för mer information.
Tillbaka
Gamla stan
En helt övervägande del av fastigheterna i Gamla stan har ett synnerligen stort kulturhistoriskt värde.
Tillbaka
Klassificeringens användning
Klassificeringen används i det dagliga arbetet inom kommunens förvaltningar bland annat i samband med detaljplanering och bygglovprövning. Klassificeringarna är ett kunskapsunderlag utan rättslig verkan.
Tillbaka
Lagstiftning
Enligt Plan- och bygglagen får inte särskilt kulturhistoriskt värdefull bebyggelse förvanskas. Stadsmuseets bedömning är att förvanskningsförbudet kan tillämpas för byggnader som har blå- och grönmarkerats på den kulturhistoriska klassificeringskartan. Prövning mot Plan- och bygglagen sker dock alltid i bygglovsprocessen. För all bebyggelse gäller även varsamhetskravet som innebär att underhåll och ändringar ska utföras så att man tar till vara och anpassar sig till byggnadens kulturhistoriska värden. Plan- och bygglagen gäller alltid, både exteriör och interiör, även om åtgärderna inte kräver bygglov. Fastighetsägaren eller byggherren är ansvarig för
att lagen efterlevs.
Tillbaka
PBL kap. 8 13 §
En byggnad som är särskilt värdefull från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt får inte förvanskas.
Första stycket ska tillämpas också på 1. anläggningar som är bygglovspliktiga enligt föreskrifter som har meddelats med stöd av 16 kap. 7 §, 2. tomter i de avseenden som omfattas av skyddsbestämmelser i en detaljplan eller i områdesbestämmelser, 3. allmänna platser, och 4. bebyggelseområden.
Tillbaka
PBL kap. 8 14 §
Ett byggnadsverk ska hållas i vårdat skick och underhållas så att dess utformning och de tekniska egenskaper som avses i 4 § i huvudsak bevaras. Underhållet ska anpassas till omgivningens karaktär och byggnadsverkets värde från historisk, kulturhistorisk, miljömässig och konstnärlig synpunkt.
Om byggnadsverket är särskilt värdefullt från historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller konstnärlig synpunkt, ska det underhållas så att de särskilda värdena bevaras.
En anordning för ett syfte som avses i 4 § första stycket 2-4, 6 eller 8, ska hållas i sådant skick att den alltid fyller sitt ändamål. Lag (2011:335).
Tillbaka
PBL kap. 8 17 §
Ändring av en byggnad och flyttning av en byggnad ska utföras varsamt så att man tar hänsyn till byggnadens karaktärsdrag och tar till vara byggnadens tekniska, historiska, kulturhistoriska, miljömässiga och konstnärliga värden.
Tillbaka
Tidigare klassificeringskarta
Den kulturhistoriska byggnadsklassificeringen för innerstaden redovisades i sin helhet för första gången i tryck 1983. 1995 publicerades en tryckt karta som omfattade hela innerstaden med klassificering av bebyggelsen till och med 1960. Stadsmuseets omfattande inventeringsmaterial från innerstaden har till
största delen publicerats stadsdelsvis. Grundmaterialet finns tillgängligt i stadsmuseets faktarum och basuppgifter finns tillgängliga i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister, www.bebyggelseregistret.raa.se. 2004 till 2009 inventerades och klassificerades bebyggelse i Stockholms ytterstad uppförd före 1990. Inventeringsmaterialet är tillgängligt i Riksantikvarieämbetets bebyggelseregister.
Inventeringar har även utförts av bebyggelse inom Nationalstadsparken samt bebyggelse i City uppförd före 1990.
Tillbaka
Fornlämningar
Fornlämningar är "lämningar efter människors verksamhet under forna tider" och de ska vara varaktigt övergivna. De typer av fornlämningar som de flesta känner till är gravfält och boplatser men det finns flera andra kategorier. Det kan t ex handla om lämningar efter äldre folklig kult eller naturbildningar till vilka sägner och bruk är knutna.
Fornlämningar är skyddade enligt Kulturmiljölagen 2:a kapitel om Fornminnen.
Tillbaka
Nationalstadsparken
Området Ulriksdal-Haga-Brunnsviken-Djurgården är en nationalstadspark enligt 4 kap § 7 i miljöbalken.
Tillbaka
Riksintressen
Kartan visar områden av riksintresse för kulturmiljövården. Riksantikvarieämbetet ansvarar för beslut om riksintressen. Syftet är att dessa nationella intressen ska hävdas i den kommunala fysiska planeringen. Områdena ska skyddas mot åtgärder som påtagligt kan skada de värden som är av riksintresse. Inom riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården redovisas ett antal värdekärnor som bäst speglar olika epoker eller som kan berätta något väsentligt om äldre tiders syn på den byggda miljön och som tillsammans uttrycker riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården. Utöver dessa uttrycks riksintresset Stockholms innerstad med Djurgården av andra stockholmska särdrag och karaktärsdrag redovisade i Stockholms översiktsplan. De karaktärsdrag som ej är redovisade på kartan är:
1. Vattenrummen
2. Förkastningsbranterna
3. Stockholmsåsen
4. Stadens front mot vattenrummet
5. Stenstadens yttre gräns
6. 1600-talets stadsplanestruktur
7. 1800-talets stadsplanestruktur
8. Stadens siluett och vyer
9. Fornlämning nr 103
10. Karaktärsföreteelser som broar, kyrkor, malmgårdar och palats
11. Stora sammanhängande grönområden såsom Gärdet, Långholmen
12. Kommunikationer såsom Centralstationen och bangården
Tillbaka
Kulturhistoriskt värdefulla miljöer
Områdena utgör ett av stadens planeringsunderlag. I dessa områden behöver särskild uppmärksamhet ägnas åt kulturhistoriska värden.
Tillbaka